Hästmys
En kille på jobbet frågade om jag hade varit inne på youtube nån gång. Jag sa att jag faktiskt hade varit det. Då sa han att han tyckte youtube var alldeles för mesigt och att han kunde visa mig lite häftiga filmsnuttar på andra sidor. Jag låtsades intresserad och sa att det kunde han väl få göra. Senare på dagen fick jag en länk på datorn plus en kommentar från avsändaren "Prova inte detta hemma!!!". Jag klickade på länken och fick se en film i mörker där en man står med rumpan bar i skenet av en lampa, en stor hingst står bakom den byxlösa mannen, en annan man hjälper hingsten att föra upp den stora hästpenisen i mannens bak. Det tar några sekunder och sen är hästen klar.
Det intressanta med denna filmen är att det är minst tre personer inblandade. Huvudpersonen, mannen som hjälper till att styra in hästpenisen och personen som filmar. Detta innebär att de måste planerat filmen lite i förväg. Frågan är hur man planerar en sån här film. Man kanske ringer nån polare och säger att man tänker bli påsatt av en häst och att man väldigt gärna skulle vilja ha det förevigat och att det skulle vara jättebussigt om man kunde få hjälp med filmandet. Man ger sig iväg och riggar upp för inspelning, men märker att det är väldigt svårt för hästen att hitta rätt så filmaren får rikta in den i hålet men då missar han halva scenariot på film så då tänker man att man kanske skulle ha ännu en person som hjälper till så man ringer en annan vän och berättar hur det ligger till och frågar om han möjligen skulle kunna vara så bussig och hjälpa hästen att hitta rätt. Då var det dags för ännu en tagning och då går allt bra. Problemet är bara att när man kommer hem och kollar filmen så ser man knappt något eftersom det är alldeles för mörkt. Då kommer man på att man kanske skulle ha belysning på filmen och ringer upp ännu en bekant som självklart ställer upp. Efter tredje försöket blir alla nöjda och man känner att det blev så bra att man lägger upp det på nätet.
"Prova inte detta hemma!!!" Jag frågade killen som skickade länken varför jag inte skulle prova detta hemma. Han sa att mannen som "gosade" med hästen hade dött av inre skador orsakade av för mycket av det som visades på filmen.
Mr Hands R.I.P!
Det intressanta med denna filmen är att det är minst tre personer inblandade. Huvudpersonen, mannen som hjälper till att styra in hästpenisen och personen som filmar. Detta innebär att de måste planerat filmen lite i förväg. Frågan är hur man planerar en sån här film. Man kanske ringer nån polare och säger att man tänker bli påsatt av en häst och att man väldigt gärna skulle vilja ha det förevigat och att det skulle vara jättebussigt om man kunde få hjälp med filmandet. Man ger sig iväg och riggar upp för inspelning, men märker att det är väldigt svårt för hästen att hitta rätt så filmaren får rikta in den i hålet men då missar han halva scenariot på film så då tänker man att man kanske skulle ha ännu en person som hjälper till så man ringer en annan vän och berättar hur det ligger till och frågar om han möjligen skulle kunna vara så bussig och hjälpa hästen att hitta rätt. Då var det dags för ännu en tagning och då går allt bra. Problemet är bara att när man kommer hem och kollar filmen så ser man knappt något eftersom det är alldeles för mörkt. Då kommer man på att man kanske skulle ha belysning på filmen och ringer upp ännu en bekant som självklart ställer upp. Efter tredje försöket blir alla nöjda och man känner att det blev så bra att man lägger upp det på nätet.
"Prova inte detta hemma!!!" Jag frågade killen som skickade länken varför jag inte skulle prova detta hemma. Han sa att mannen som "gosade" med hästen hade dött av inre skador orsakade av för mycket av det som visades på filmen.
Mr Hands R.I.P!
sjukt nytt jobb
Första dagen idag, tar hissen, ihop med en äldre dam, hissen stannar på trean, jag ska till sjuan, dörren vill inte stängas så vi står bara still, damen frågar vart jag ska, jag säger till sjuan och pekar på den sjunde knappen som till skillnad från övriga knappar utom nr fyra lyser gult, hon säger att hon bara ska till fyran men att hon har så dålig höft att hon inte tänker ta trappan, jag säger öööh, dörren stänger fortfarande inte, jag tar trapporna. Trettio minuter senare ska jag åka ner till tvåan med en man som heter Bo för att fixa ett kort. På tillbakavägen stannar hissen på trean igen och damen jag mötte tidigare kliver in i hissen och trycker på knapp nummer fyra. Ingenting händer. Damen säger att det var mycket märkligt för samma sak hade hänt tidigare idag och då hade hon stått här i en kvart innan hissen stängde och åkte iväg, men då hade hon först fått åka ner innan hon kunde åka upp till fyran där hon jobbar. Bo säger att han har hört att det skulle vara problem med hissen men att han själv aldrig tidigare har erfarit detta. Jag säger till Bo att jag tar trappan, han följer med mig. Det var det mest spännande på hela dagen. På hela året! Nu räcker det med spänning för i år...
Nytt år nu då
Då var det nytt år och dags att blogga fingertopparna av sig så man kan tafsa på saker utan att lämna fingeravtryck. Funderar på att få lite saker gjorda i år som jag inte hann med förra året. Tänker t ex leta upp min biologiska farfar som jag aldrig träffat, ska lära mig lite om olika material man använder vid isolering av väggar, funderar på att skaffa mig en större cykel så jag kommer högre upp och ser bättre när jag passerar Grönwallsgatan, ska lära mig dansa rumänsk folkdans och försöka sluta äta knäckebröd då det ger mig sår i mungiporna. Allt detta vore förbaskat mycket lättare att ta tag i om inte Anna tvingade mig att ha ungarna varannan vecka. Det är visserligen inga problem att ha Vincent här, men Lisa kan ärligt talat vara det sämsta jag gjort. Man kanske inte ska säga så om sina barn, men ni vet hur det är när någon man känner stolt visar upp sina ungar och man liksom undrar hur i hela friden någon kan vara stolt över den där. Man måste vara objektiv, även när det handlar om ens egna barn. Ska börja mitt nya jobb i morgon. Det kommer bli trevligt.
